Tänk dig att du vill veta hur hållbara dina pensionsfonder är, eller att du som investerare vill jämföra banker i olika länder. I dag kan det innebära en djungel av databaser, rapporter och nationella register – allt i olika format, utspritt över Europa.
Just det här vill EU ändra på. Och den planerade lösningen har fått namnet European Single Access Point, eller Esap.
Idén bakom Esap
Enkelt sagt: Esap ska bli en gemensam, digital plattform där all viktig finansiell information och hållbarhetsdata samlas. Ett slags europeiskt bibliotek på nätet, där både investerare, sparare, forskare och företag kan hitta uppgifterna på samma ställe – och på samma sätt.
Det som i dag finns utspritt, ska bli standardiserat och lättillgängligt:
- Försäkringsbolagen kommer att rapportera både ekonomiska nyckeltal och hållbarhetsmått.
- Banker ska redovisa sina risker och miljö- och hållbarhetsfaktorer på ett tydligare sätt.
- Fonder får krav på att visa samma typ av hållbarhetsuppgifter, så investerare enkelt kan jämföra.
Kort sagt: mer öppenhet, mindre krångel.
FI:s syn på förslaget
När regeringen skickade ut sitt underlag på remiss i september 2025 var Finansinspektionen (FI) en av de myndigheter som fick tycka till.
Och på det stora hela är FI positiva. De ser Esap som ett steg mot mer transparens, rättvisare konkurrens och en bättre fungerande finansmarknad. Som de själva uttrycker det – det gynnar både investerare, konsumenter och sparare.
Men de har också några invändningar:
- Lagstiftningen behöver finslipas. Med så många lagar som måste ändras blir det avgörande att reglerna är tydliga – annars riskerar man otydlighet kring vem som är ansvarig för vad.
- Kostnaderna är underskattade. FI lyfter särskilt att mindre aktörer kan få det tufft. Nya rapporteringssystem och tekniskt anpassade processer är dyra att bygga upp, även om vinsterna kanske syns längre fram.
Varför spelar det här någon roll?
Det kan låta torrt med databaser och rapporteringskrav, men bakom projektet finns något mycket större: frågan om finansiell demokratisering.
- För investerare betyder det mer tillförlitliga jämförelser och bättre beslutsunderlag.
- För vanliga sparare kan det innebära att man mycket lättare kan se hur hållbart det egna sparandet är.
- För tillsynsmyndigheter kan det ge en mer effektiv övervakning av finansmarknaden.
Men – varje reform har sin prislapp. Och den stora frågan är: vem betalar den? Risken finns att kostnaderna landar på mindre företag och i slutänden på konsumenterna själva.
Vägen framåt
Just nu är regeringskansliet i full färd med att samla in remissvar. När bilden klarnar ska lagförslaget anpassas till EU:s förordning.
Esap hänger också ihop med EU:s bredare arbete kring hållbar finans – till exempel taxonomin och regleringen SFDR. Det betyder att effekterna av en gemensam dataplattform inte bara kommer att märkas hos banker, utan i hela finanssektorn – från försäkringsbolag till fondförvaltning.
Kortversionen
- Esap = EU:s plan för en central plattform med finansiell och hållbarhetsrelaterad information.
- FI:s åsikt = Ja tack, men håll koll på kostnader och juridiska detaljer.
- Syfte = Bättre transparens, ökad jämförbarhet och stöd för hållbara investeringar.
- Risken = Att mindre aktörer får bära en för tung kostnad.
- Nästa steg = Remissvaren samlas in, Sverige förbereder sin lagstiftning.
Slutreflektion
Esap är tänkt att bli en byggsten i EU:s vision om en mer transparent och hållbar finansmarknad. Men även den bästa idén lever och dör med genomförandet.
Så frågan blir: är vi redo att samla allt på ett ställe – och hur mycket av kostnaden är vi villiga att bära för den insynen?
Och kanske mer personligt: när kollade du senast vilken hållbarhetsdata som faktiskt ligger bakom ditt eget sparande?
