När Sverige rustar sig för framtida kriser hamnar inte bara försvaret i fokus – också ekonomin och försäkringssystemen ska tåla påfrestningarna. I sitt remissvar till utredningen “Nya samverkansformer, modern byggnads- och reparationsberedskap – för ökad försörjningsberedskap (SOU 2025:68)” meddelar Finansinspektionen (FI) att man ställer sig bakom förslaget om att snabbt gå vidare med en ny försörjningsberedskapslag.
Men FI skickar med en tydlig signal: lagstiftaren måste redan från början reda ut hur ersättningen till företag ska fungera när samhället mobiliserar. Det handlar om att ingen ska behöva ta orimliga ekonomiska risker i ett läge där det krävs samarbete och snabb handling.
Så vad handlar utredningen om?
Utredningen SOU 2025:68 försöker svara på en växande fråga: hur ska Sverige klara att snabbt bygga upp och reparera samhällsviktig infrastruktur när krisen kommer – vare sig det handlar om elnät, vattenledningar eller byggnader?
Tanken är att staten, näringslivet och försäkringsbranschen ska arbeta tätare tillsammans och skapa system som gör det enklare att mobilisera människor, maskiner och pengar när något oväntat inträffar.
- En samordnad beredskap inom bygg- och reparationssektorn
- Krav på att privata företag ska planera och utbilda sig för krislägen
- Statlig ersättning till aktörer som ställer upp i nationella insatser
FI:s besked: Ja till lag – men med klara spelregler
Finansinspektionen gillar riktningen men påminner om att god vilja inte räcker. Det måste finnas tydliga regler, särskilt kring pengar och juridik.
Myndigheten sammanfattar sina synpunkter i tre punkter:
- Stöd för en ny lag: FI är positivt inställt till en särskild försörjningsberedskapslag och vill se att utredningen påbörjas snabbt.
- Behov av djupare analys: Den kommande utredningen måste klargöra både de juridiska ramarna och de praktiska konsekvenserna för företag som ska delta.
- Krav på tydliga ersättningsprinciper: Företag som tar ansvar i ett krisläge ska kunna lita på att staten hanterar ersättningen rättvist och förutsägbart.
Utöver det har FI inga större invändningar mot utredningens upplägg.
Försäkringsbranschen i nytt ljus
Försäkringsbolagen hamnar mitt i frågan om risk och ansvar. Om staten förväntas styra bygg- och reparationsinsatser under kris – vem bär då ekonomiskt ansvar om något går fel?
- Hur ska statens beredskapsersättning samordnas med företags- och egendomsförsäkringar?
- Vem står för kostnaden om skador uppstår under statliga insatser?
- Hur ska riskpremier och regressregler fungera när hela samhället är inblandat i återuppbyggnaden?
Branschbedömare menar att det krävs supertydliga gränser mellan försäkringsbolagens och statens ansvar – annars riskerar reglerna att skapa oreda just när de behövs som mest.
Vad betyder det här för vanliga försäkringstagare?
Även om mycket handlar om lagar och ekonomi får det här praktiska följder för vanliga människor. En välfungerande försörjningsberedskap betyder mindre risk för att samhället stannar upp efter en kris.
- Kortare avbrott i el, vatten eller bostadsservice
- Snabbare återuppbyggnad efter skador
- Tryggare försäkringsvillkor och ett mer stabilt försäkringssystem över tid
Det handlar alltså inte bara om beredskap för krig eller katastrofer – utan om att bygga ett samhälle som snabbt kan resa sig igen, ekonomiskt och praktiskt.
Sammanfattat
- Utredningen SOU 2025:68 ska stärka Sveriges bygg- och reparationsberedskap.
- Finansinspektionen stödjer förslaget om en ny försörjningsberedskapslag.
- Myndigheten efterlyser klara juridiska och ekonomiska regler för hur företag ersätts.
- Försäkringsbranschen står inför nya samarbetskrav och frågor om riskdelning.
När Sverige nu lägger grunden för framtidens krisberedskap handlar det inte bara om betong, ledningar och reservkraft. Det handlar om tillit, rättvisa och tydliga regler – så att de som ska bygga upp landet i svåra tider vet att samhället står bakom dem. Nästa steg blir att se om regeringen tar FI på orden och bygger en ekonomi som är lika robust som själva beredskapen.
Publicerad: 3 november 2025
Källa: Finansinspektionens remissvar till SOU 2025:68
