När Malin Alpen, tillförordnad generaldirektör på Finansinspektionen, klev upp på scen under UBS årliga Nordisk finanskonferens i september 2025, var det tydligt att hon bar med sig ett budskap som gick långt bortom siffror och paragrafer: Sveriges finanssektor måste bli ännu mer motståndskraftig.
För bakom rubriker om räntor och aktiemarknader pågår en tyst kamp mot hot som kan skaka själva grunden i ekonomin – cyberattacker, geopolitisk oro och en allt mer osäker omvärld. ”Finansmarknaden är ryggraden i vår ekonomi. När tryggheten i den sviktar, sviktar hela samhället,” påminde Alpen publiken.
Ett nytt landskap av risker
Världen ser helt annorlunda ut än bara för några år sedan. Klimatet är mer konfliktdrabbat, cyberangrepp blir allt mer sofistikerade och rädslan för digitala störningar ökar. I ett sådant läge kan en attack mot betalningssystemen eller en sårbarhet i bankernas IT-struktur snabbt förvandlas till en kris också för hushåll och företag.
Alpen underströk att den finansiella sektorn inte får fastna i ett reaktivt läge – det räcker inte att släcka bränder när de väl uppstår. I stället krävs ett långsiktigt, förebyggande arbete för att bygga upp en robust struktur som klarar slag även i de mest osäkra tider.
Dora – EU:s nya digitala skyddsnät
Ett av de viktigaste verktygen framåt heter Dora, EU:s nya regelverk för digital operativ motståndskraft som började gälla 2025. Reglerna är mer än bara ytterligare administrativa krav – de ska få hela sektorn att ta cybersäkerhet på större allvar.
För banker och försäkringsbolag innebär det en helt ny vardag av stresstester, kontinuitetsplaner och en betydligt tuffare tillsyn från Finansinspektionen. Under året går FI därför på djupet med analyser för att se hur väl svenska aktörer faktiskt lever upp till det nya regelverket – och var svagheterna finns.
Mer kapital i ryggen
Men det handlar inte bara om tekniska hot. Lika avgörande är frågan om pengar i banken – bokstavligt talat. EU:s nya kapitalkrav, som rullas ut fullt ut till 2033, ska se till att banker har tillräckligt stora buffertar för att stå emot framtida ekonomiska kriser.
Sommaren 2025 visade ett stort EU-stresstest att svenska banker står starka idag. Men provet var också en påminnelse: de behöver fortsätta stärka balansräkningarna för att klara morgondagens hårdare krav.
Vad betyder det för dig och mig?
Alla dessa lagtexter och kapitalkrav kan lätt kännas avlägsna från vardagen. Men i praktiken kokar det ner till något mycket konkret: trygghet.
- Stabilare banker minskar risken att lån plötsligt stryps när en kris slår till.
- En starkare digital infrastruktur gör att betalningar fortsätter fungera även om it-system hackas.
- Förtroendet för hela marknaden hålls intakt – vilket i sin tur gör att du kan lita på att ditt sparkonto och din försäkring fungerar även när det stormar.
Kort sagt: regler och buffertar är inte bara för finansnördar. De är det som avgör om din ekonomi står pall nästa gång världen gungar.
Slutsats: mer än bara regler
Finansinspektionen pressar sektorn hårdare än tidigare, men i grunden handlar det om en enkel idé: ingen kris i finanssektorn stannar vid börssidorna. Den sipprar ut till hushållens vardag, till företagens löneutbetalningar, till försäkringsersättningar.
Att bygga motståndskraft är alltså inte en byråkratisk övning – det är en försäkring om att saker fortsätter fungera när vi behöver dem som mest.
Och kanske är det en fråga vi alla bör ställa oss: hur rustad är egentligen vår egen ekonomi om nästa kris knackar på?
Vill du ha fördjupning?
Vill du att jag också skriver en analytisk jämförelse mellan Dora och de tidigare IT-säkerhetsreglerna i Sverige och EU – så att det blir ännu tydligare vad som faktiskt är nytt och varför kraven nu skärpts?
